Livet..
Tråkiga besked när någon inte har det så bra...Varför kan man fråga sig..?
Livet har ibland märkliga saker för sig med oss vanlliga människor..
Det e inte alltid rättvist..Det gör inte saker lättar av att man inte förstår eller kan förstå..
Ta inget för givet...
Nej, det e något som vi människor lätt glömmer, man kör på och kör över allt o alla..
Livet har sitt inrutande drive on mode på och vi tänker inte alltid på att stanna upp och reflektera..
När allt e på top så smilar vi och e glada..Tänker inte ens på att vara tacksamma för det vi har eller har fått...Varför gör vi inte det..?
Inte för att man skall behöva släpa fram bönemattan och lägga sig med det stora feta arslet i luften och be om att man e så fucking tacksam..
Men att ibland bara stanna upp och dra en djupt suck av välbehag och blinka till sig själv, att fan vad bra det e just nu...
Men många gånger e det svårt när man antingen har blivit sjuk eller råkat ut för något tråkigt att tänka på det som en gång var så bra..
Man sjunker ned en en mörk liten korg och där ligger man som en frysen kattunge och huttrar...
Det känns som om allt e bara borta och man låter tårarna sakta rinna ned för ens kinder...
Man huttrar till fast man igentligen inte fryser..
Man tycker att alla andra har det så fucking mycket bättre än en själv..
Då e det så himla viktigt att tänka på dom som älskar en, dom som finns vid ens sida..
Dom som bryr sig...
Dom som fixar kaffe till en..
Dom som hjälper en att lägga in en snus..
Dom som klappar en på kinden och ler med sina ögon...
Dom som kanske inte e nära men som ändå skänker ens sina käraste tankar och kärlek..
Dom som inte kan vara där men ändå tänder ett värmande ljus...
Dom som hela tiden håller ett vakande öga fast det inte e sidan om..
Allt detta skall man tänka på när Livet håller en hårt..Nästan så hårt att man knappt kan andas..
Tänk på soliga varma dagar, ljuvligt brus från ett svalland hav..
Solen värmer skinnet..
Dofterna rusar fram i näsan...Vinden brisar lätt i håret...
Och man kan se sin älskade ta ens hand för att föra den upp till sina läppar och ge den en fjäderlätt kyss..
Sånt e Livet!..
Varma tankar stömmar ut och om man e stilla kan man höra havets brus, det värmen ens själv fast kroppen fryser..
Så tänkvärt :) kram vännen
