Judge Me, and I will prove You Wrong

It´s all in My Head...

 

 

 

 

Så e Hösten verkligen här...

Kallt & ruggit imorse när jag tog en promis med flickorna..

Men samtidigt en mkt vacker årstid, så mkt färger...

 

Har varit hemma i 2 dagar med ett ben som knappt har varit i bruk:-(

Har bara haft så mega ont i lårmusklen, men idag e det mkt bättre:)

 

 

Hoppade protein drinken idag & käkade lite nyttigheter...

Tar på mig varmt & går en långrunda med doggsen, känns stelt i kroppen efter 2 dagars innesittande..

 

 

Mindfulness

Hade ett långt samtal med en vän igår, fick mig att tänka efteråt att även om folk ser lyckliga ut så e det inte alltid hela sanningen...

Så mkt vi e kapabla till att dölja både för oss & för vår omgivning...

Vi blir mästare på att lägga på ett smile även om själen smärtar...

 

Är det något vi lär oss redan som unga eller finns det människor som hela tiden visar sin insida..?

Minns att förr var jag som ett jävla rivjärn, sa precis allt som föllt mig in, visade precis allt som passade mig..

Tyckte att jag var öppen & att folk kände mig eller såg mig för den jag var..

Men...

Efter ett lång förhållande så fick jag höra  "varför fick jag aldrig lära känna dig, varför släppte du aldrig in mig?"

 

Upptäckte att jag igentligen hade en rädsla för att släppa in folk tätt på mig..

Lät dom se en sida av mig men det innersta av mig behöllt jag för mig själv...

Varför...

 

När jag började läsa psykologi så insåg jag att det handlar mkt om ens barndom & hur man lär sig i livet att kunna stänga av men oxå att lära sig att vara öppen...

Förr sa jag precis allt men de betyde inte att man såg in...

 

Idag pendlar jag lite mellan att säga en hel massa men även att tänka mer men säga mindre...

Shit, e människan komplex eller vad...

 

Så mitt val var/är att släppa in dom jag litar på & känner mig trygg med och verkligen låta dom lära känna Mig och se mig för den jag är.. & andra bara känner mig..

 

Men tankarna går till vännen som gärna vill bryta sig loss men inte riktigt har styrkan till det just nu & är en smula rädd...

Det kommer att bli som du vill vännen, ge det bara tid & styrka..

 

 

Så till något helt annat...

 

Många frågor om vikten, så jag svarar lite om det nu..

 

Det går fortfarande fint, även om vågen nu har hoppat upp lite, förmodligen på grund av träningen..

Muskler väger ju mer än fett...

 

Kosttillägget gör så jag inget söttsug har & ibland lite svårt med aptiten, så jag får påminna mig om att jag Skall käka & inte bara hoppa över det för att jag inte är hungrid..

 

Många frågor om före & efter bilder, men kära nån jag e Inte klar innu*s*..

Jag skall nog när ALLT e klart lägga in några bilder...

 

Jag kan nog själv mest se skillnaden i ansiktet och märker på mina kläder att man blir lättare..

 

Kanske inte alla som kan se det men jag kan:-)

 

Nå, Fuck detta nu skall jag ut i det mysiga Höst vädret:-)))

 

Have A Nice Day

 

 

PS...Tusen tack för alla fina kommentarer om min blogg & era styrkekramar till min viktresan:-) Tack!

& även till ER som tjurar för att jag inte lägger ut era kommentarer:-)

 

 

 

 

 

Anledningen till att du inte öppnat dig till fullo alltid är kanske för att människor kommit och gått i ditt liv lite oftare än i andras.. Och då finns ju rädslan möjligtvis där, omedvetet, att öppna sig för någon som kanske snart försvinner....

Gillar dina inlägg du är en av de klokaste kvinnor jag känner (eller kanske ska säga kännt) och det har jag alltid sagt..... Vera då....